Barns uppväxtmiljö

Bedöma barns mognad för delaktighet.

Det är ett samarbete mellan barnhälsovården (BHV) och socialtjänstens öppenvård och bygger på den amerikanska Seek-modellen (Safe Environment for Every Kid), testad och anpassad till svenska förhållanden.

– Det här är väldigt nytt, socialtjänsten har nästan aldrig kommit in i de små barnens vardag tidigare, utom när det handlat om riktigt svåra problem.

Förskolan och skolan ska ge alla barn likvärdiga förutsättningar att utvecklas och lära. När socialtjänsten identifierar risk- eller skyddsfaktorer är det därför viktigt att utreda hur faktorerna påverkar det enskilda barnet. En modell av Pearce och kollegor (figur 1) kan användas för att förstå dessa bestämningsfaktorer särskilt för barn.

Längst in i modellen finns bestämningsfaktorer som vi inte kan påverka, såsom ålder och arv.

Relationen förälder-barn är därför central för att följa utvecklingen av miljön i hemmet.

Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör miljön i hemmet visar bland annat att:

• De allra flesta skolbarn i åldern 11−15 år uppger att de har lätt för att prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem.
• Det är färre flickor än pojkar som uppger att de kan prata med sin pappa, men andelen har ökat över tid.
• Det är vanligare att barn i Sverige kan prata med sin pappa jämfört med barn i många andra europeiska länder.
• Flickor och pojkar i åldern 11−15 år upplever i stort sett samma grad av socialt stöd från familjen och upplevelsen av stöd minskar med åldern.

Läs mer om skolbarns relationer till sina föräldrar i rapporten nedan.

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport.

Skolmiljön

En god miljö i skola och förskola är en viktig förutsättning för barns och ungas skolprestationer.

Här finner du även information om våra undersökningar av barns och ungas hälsa.

Hälsans bestämningsfaktorer för barn

Många faktorer påverkar människors hälsa och utveckling, hälsans bestämningsfaktorer. Hur barnet lyckas med den här typen av utvecklingsuppgifter får konsekvenser för hur senare uppgifter går att lösa.

Risk- och skyddsfaktorer som kan påverka barnets utveckling

Det finns omständigheter eller faktorer som kan innebära ökad risk för respektive skydd mot psykosociala problem hos barn och unga.

Goda möjligheter till fritidsaktiviteter och ett välfungerande föreningsliv kan ge barn ytterligare förutsättningar att utvecklas och må bra.  

Tidigt stöd är viktigt

Det är viktigt att barn och unga tidigt får det stöd som de behöver. Denna palett av familjestöd ska bidra till en jämlik hantering av problem, oavsett var man bor.

Forskarna har samlat in en stor mängd data från 25 000 barn, föräldraenkäter, intervjuer med familjebehandlare, BHV-sjuksköterskor, föräldrar etc.

– Vi ser att sjuksköterskorna och familjebehandlare är förvånansvärt positiva och tycker att deras kompetens kompletteras av den kompetens som finns hos socialtjänsten, konstaterar forskarna.

Gunilla Sthyr

Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppföljning av folkhälsopolitikens målområden.

Om ett barn har blivit slaget en gång är risken stor att barnet blir slaget igen.

Man saknar rutiner, strukturer och behöver hjälp med till exempel gränssättning, säger Eva Randell.

– Kan vi redan i ett tidigt stadium få föräldrarna att känna sig lugnare, kan vi också bidra till att skapa en bättre uppväxtmiljö för det lilla barnet.

Det ska vara låga trösklar till att en familj erbjuds ett gemensamt besök med BHV-sjuksköterska och familjebehandlare.

Sociala bestämningsfaktorer för barns hälsa och utveckling.

Källa: Folkhälsomyndighetens bearbetning av Pearce A, Dundas R, Whitehead M, et al. I vissa fall kan även barn- och ungdomspsykiatri eller andra instanser inom hälso- och sjukvården vara avgörande under uppväxten. 

Socialsekreterare i den sociala barnavården behöver ha kunskap om barns utveckling i olika åldrar och hur det kan se ut när utvecklingen avviker från det vi förväntar oss.

Barn utvecklas olika och inom det som kallas för normal eller typisk utveckling ryms väldigt många olika barn.

Uppdraget är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och vi träffar så gott som alla barn i Sverige, och följer dem från födseln upp till sex års ålder då elevhälsan tar vid, säger Maria Engström.

Barnsäkert-studien genomförs inom barnhälsovården Region Dalarna. Här får vi tidig kontakt med familjer som vi annars aldrig skulle nå, säger forskaren Eva Randell, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete.

En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. Barn som av olika skäl har levt under mindre gynnsamma omständigheter kan verka omogna i vissa avseenden, utan att det betyder att de är allmänt försenade i sin utveckling.

Föräldrars omsorg behöver anpassas till barnets behov

Det är viktigt för barnet att föräldrarna kan ge barnet omsorg och att de anpassar omsorgen till barnets behov under hela uppväxten.

Inom utvecklingspsykologin beskriver man att barnet har vissa centrala uppgifter att lösa under sin utveckling för att gå vidare i nästa steg i utvecklingen på ett optimalt sätt.

Det kan till exempel handla om att utveckla ett språk. Ibland, men inte alltid, är det samma faktor som gör att ett problem uppstår och att det fortsätter. Risk- och skyddsfaktorer kan också vara föränderliga (dynamiska) eller statiska. Resiliens kan anses vara just fenomenet att en ung person uppvisar motståndskraft och inte utvecklar ett normbrytande beteende trots att riskfaktorer finns hos den unge personen och/eller i personens omgivning.

Utred risk- och skyddsfaktorernas konsekvenser

Problem i barnets utveckling kan uppstå eller pågå till följd av olika riskfaktorer som inte har kunnat motverkas av skyddsfaktorer.

Så många som 24 procent av föräldrarna har angett att de fått hjälp som de annars inte skulle ha fått. För att barnet ska lyckas med det behöver föräldern stödja utvecklingen genom att bland annat lyssna och kommunicera med barnet.