Ohälsosamma levnadsvanor sjukdomar
Hem / Hälsa & Välmående / Ohälsosamma levnadsvanor sjukdomar
Unga kvinnor och män mellan 18-30 år är den grupp i samhället som har sämst matvanor. Samtalen ska ske i dialog och med respekt och lyhördhet för patientens behov och önskemål.
Det här är nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor
De nationella riktlinjerna om ohälsosamma levnadsvanor är ett stöd för prioriteringar i hälso- och sjukvården och tandvården.
För detta har vi tagit fram indikatorer. Resultatet av tio års uppföljning visar fortfarande att en mycket låg andel får åtgärder för ohälsosamma levnadsvanor. Vår utvärdering från 2014 visade att många regioner hade börjat stärka sitt sjukdomsförebyggande arbete.
Riktlinjerna beskriver vilken typ av stöd som har bäst effekt, och vilka grupper som det är viktigast att erbjuda stöd till.
Det finns fyra prioriterade grupper:
- vuxna med särskild risk för allvarlig sjukdom eller försämrat tillstånd på grund av ohälsosamma levnadsvanor
- vuxna som ska opereras
- gravida
- barn och unga under 18 år.
Rökning och ohälsosamma matvanor är de levnadsvanor som har störst negativ påverkan på hälsan, men vårdpersonalen behöver alltid göra en individuell bedömning.
Webbinarium om levnadsvanor
I webbinariet samtalar forskare, representanter från myndigheter, företrädare för professionsföreningar och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om hälso- och sjukvårdens arbete med ohälsosamma levnadsvanor.
på grund av sjukdom eller social sårbarhet, vuxna som ska genomgå en operation, barn och unga samt gravida. Samtidigt fick fortfarande bara en liten del av patienterna stöd för att förbättra sina levnadsvanor.
Vi har fortsatt att följa primärvårdens stöd till patienter via en årlig webbenkät. Längd 90 minuter.
Syntolkad version: Webbinarium om levnadsvanor
Riktlinjerna i korthet
Gränser för riskbruk av alkohol
Identifiera riskbruk av alkohol och andra ohälsosamma levnadsvanor
För att identifiera riskbruk av alkohol och andra ohälsosamma levnadsvanor, kan hälso- och sjukvårdspersonal använda en vägledning från det nationella programområdet (NPO) för levnadsvanor.
De riskgrupper som rekommendationerna fokuserar på inkluderar vuxna med särskild risk, t.ex. Webbinariet har titeln I fokus: levnadsvanor, varför ska hälso- och sjukvården bry sig och sändes den 22 november 2024. Där finns frågor till patienter om alkoholbruk, som är anpassade till de uppdaterade gränserna för riskbruk.
Dessa frågor kan användas istället för de motsvarande frågorna i AUDIT-C, som idag används i både hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att identifiera alkoholproblem.
AUDIT är dock inte anpassad till de uppdaterade gränserna för riskbruk av alkohol.
NPO levnadsvanors frågor och vägledning – Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Mer om AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) - Socialstyrelsen
Vi utvärderar vården med hjälp av indikatorer
Socialstyrelsen utvärderar vården löpande.
Dock är det viktigt att hälso- och sjukvården inte bortser från behovet av råd och stöd att förändra levnadsvanor även hos vuxna generellt. Världshälsoorganisationen (WHO) bedömer att 80 % av hjärt-kärlsjukdom, 90 % av diabetes typ 2 och 30 % av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och rökstopp.
Rekommendationerna riktar sig genomgående till både kvinnor och män.
Ohälsosamma matvanor
Ohälsosamma levnadsvanor bidrar till ökad dödlighet och flera vanligt förekommande sjukdomar.
Socialstyrelsen rekommenderar därför att fler som söker vård erbjuds rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal, när hälsoproblemet kan kopplas till en ohälsosam levnadsvana. Matvanorna i Sverige har blivit bättre men det finns stora sociala skillnader när det gäller mat och hälsa.
Nationella riktlinjer: ohälsosamma levnadsvanor
Huvudrapport med rekommendationer
Många kroniska sjukdomar kan förebyggas och behandlas med förändrade levnadsvanor – till exempel hjärt-kärlsjukdom, cancer, typ 2-diabetes och karies.
De nationella riktlinjerna ger rekommendationer om åtgärder vid ohälsosamma levnasvanor. Socialstyrelsen ser att regionerna behöver fortsätta öka stödet till personer med ohälsosamma levnadsvanor.
Indikatorer
Utvärdering – från 2014
Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
Senast uppdaterad:
Publicerad:
Ett för högt energiintag och fysisk inaktivitet är också de direkta orsakerna till den ökade förekomsten av övervikt och fetma.
Riksmaten 2010 visar på att ca 80 % av de vuxna i Sverige äter mindre än 500 g frukt och grönsaker per dag, 90 % äter för lite fullkorn och 70 % för lite fiber, 40 % äter för mycket socker och 70 % för mycket salt, 80 % äter för mycket mättat fett.